Ahkka dag 1

Efter en lång resa upp, med ett stopp i Arvidsjaur för att sova, kommer vi äntligen fram till Laponia (här ingår Sarek och ett flertal andra naturreservat där vi kommer hänga kommande veckor).

Bil fulladdad för äventyr

Vi har kört en bit som ni kan se!

Ansvarig för planering (med svart bälte i det) är Micke som ivrigt kollar väderleksrapporterna och justerar planen ungefär fyra gånger om dagen beroende på väder och vind. Eftersom vi äventyrat ihop några gånger nu har jag vant mig - så jag ställer inte in mig på vad som kommer ske innan jag sitter i en båt/står vid en bergsfot 😅

Tillslut kommer vi fram till ett vägskäl där ett beslut måste fattas. Vänster - hoppas på att Ahkka kommer att behandla oss väl, eller köra ett säkert kort och ta en lugnare helg nära Stora Sjöfallet till höger.

Valet faller på Ahkka. Baserat på att vädret ser ut att bli OK, och väntar vi en vecka kan det bli helt skit.

Vy från Kebnats där vi stannade på vägen till Ritsem

Så vi fortsätter köra ca 45 minuter på en liten rasslig väg tills vi kommer fram till Ritsem. Ritsem är en liten hamn där det går båtar till Ahkka-stugorna, men den säsongen är slut för i år. Vi träffar på några lokalboende som alla ser lite smått chockade ut när vi berättar att vi ska paddla över. Tydligen blir sjön väldigt stökig när det blåser, men det rör inte planeraren i ryggen och jag litar på honom så vi packar av kajakerna från bilarna och pressar in all packning i dem och gör oss redo att ta oss över de ca 10 km. 

Det är jaktsäsong här så de som bor här åker iväg med små motorbåtar för att komma till sina jaktmarker. En av dem lovar att komma och rädda oss med sin båt om det blir för vågigt, vilket känns bra :) 

Paddling med utsikt över passet vi ska gå igenom

Så, efter att ha blivit smått uppskrämd av Lappländska jägarkåren är det en förvånansvärt enkel paddling över. Micke har lånat en splitterny kajak till mig och den är sjukt lätt och också väldigt snabb - tjohoo! 

Cool tjej som paddlar, fotad av Mikael Rödin

Paddlingen tar ca 1,5 timme och utsikten är höga berg klädda i höstfärgerna gult och orange. Otroligt vackert! 

Väl iland börjar det regna såpass att Micke galopperar iväg mellan älgskitar och småbjörkar för att i blixtens hastighet dra upp tältet. Så där blev vi kvar för natten!